Månad: mars 2025

Vinterberedskap för gården – förbered dig för kalla månader

Vintern ställer höga krav på livet på gården. Denna guide ger dig en djupgående genomgång av hur du förbereder din gård för kyla, snö och is. Vi täcker allt från byggnader och maskiner till djur, odling och långsiktig planering, så att du kan möta vintern med trygghet.

Gårdens infrastruktur inför vintern

En systematisk genomgång av gårdens infrastruktur är grundläggande. Se det som en besiktning där du identifierar och åtgärdar potentiella problem innan de förvärras av vinterns påfrestningar.

Byggnader och mark

Börja med att inspektera alla byggnader noggrant. Finns det sprickor i fasaden, trasiga takpannor eller fönster som inte sluter tätt? Mindre skador bör åtgärdas direkt, medan större reparationer kan planeras till våren. Det är också viktigt att rensa hängrännor och stuprör från löv och skräp. Detta förhindrar isproppar och vattenskador, vilket är lika viktigt oavsett om det gäller byggnader eller andra konstruktioner som ska vinterförvaras. Se till att vägar, gångar och gårdsplan är redo för snöröjning och halkbekämpning. Ha sand eller salt lättillgängligt.

Maskiner och fordonspark

Gårdens maskinpark behöver också ses över. Maskiner som inte ska användas under vintern bör tömmas på bränsle, alternativt kan du använda bränslestabilisator för att undvika problem. För de maskiner och fordon som ska användas, kontrollera batterier, däck och att alla rörliga delar är ordentligt smorda. Enligt Practical Horseman, är det också viktigt att ha en fungerande snöslunga eller plog och en plan för snöröjningen. Säkerställ att det finns en tydlig plan för hur snöröjningen ska genomföras, inklusive var snön ska placeras.

Vatten, värme och elektricitet

Frysta vattenledningar kan orsaka stora problem och kostsamma skador. Isolera alla utsatta rör och vattenbehållare, särskilt de som finns i ouppvärmda utrymmen. Överväg att installera värmekablar på särskilt känsliga ställen. Se över gårdens värmekällor – både för bostadshuset och för eventuella djurstallar. Fungerar allt som det ska? Har du tillräckligt med bränsle, oavsett om det är ved, pellets eller annat? En reservplan för strömavbrott är också en klok investering. En generator kan säkerställa att viktiga funktioner som vattenpumpar och belysning fungerar även om strömmen går, vilket Practical Horseman också betonar. Kom ihåg att regelbundet testa generatorn så att du vet att den fungerar när den väl behövs.

Belysning och säkerhet

Fungerande belysning runt byggnader, stall och infarter är extra viktigt under den mörka årstiden. Det ökar inte bara säkerheten genom att minska risken för olyckor, utan kan också avskräcka oönskade besökare, som nämns hos Atlantica. Kontrollera att alla lampor fungerar och byt ut trasiga lampor i god tid. Överväg att installera rörelsedetektorer för att spara energi och öka tryggheten. Vintern medför ökade risker för olyckor på grund av halka och kyla. Säkerställ att alla som vistas på gården är medvetna om dessa risker och vet hur man ska agera om en olycka inträffar. Ha en lättillgänglig och välfylld första hjälpen-låda. Som Sjöräddningssällskapet påpekar är det viktigt med kunskap om hur man hanterar olyckor i kyla.

Djurhållning under vintern

Djurens välbefinnande är av största vikt, och kylan ställer högre krav på skötseln. Det handlar om allt från stallmiljö till utfodring och hälsa.

Stall och ligghallar

Stall och ligghallar måste erbjuda djuren en trygg och bekväm miljö under vintern. De ska vara välisolerade och fria från drag, men samtidigt ha god ventilation för att undvika fukt och mögel, vilket kan vara skadligt för djurens hälsa. Använd rikligt med strö, som halm eller spån, för att skapa en torr, varm och mjuk liggplats. Även djur som går ute under vintern behöver ha tillgång till vindskydd och en torr plats där de kan ligga och vila.

Utfodring och vattentillgång

Under vintern behöver djuren mer energi för att upprätthålla sin kroppstemperatur. Se därför till att ha tillräckligt med foder av god kvalitet hemma. Beroende på djurslag och individuella behov kan det vara nödvändigt att komplettera med kraftfoder. En av de största utmaningarna under vintern är att säkerställa att djuren har tillgång till frostfritt vatten. Uppvärmda vattenkar eller vattenkoppar är en bra lösning, men det är viktigt att regelbundet kontrollera att de fungerar som de ska.

Djurens hälsa i fokus

Var extra uppmärksam på djurens hälsotillstånd under vintermånaderna. Kyla och fukt ökar risken för sjukdomar. Se till att djuren är vaccinerade och avmaskade enligt rekommendationerna. Kontrollera dem regelbundet och var uppmärksam på tecken på sjukdom eller ohälsa. Om du misstänker att något är fel, kontakta veterinär direkt.

Odling och trädgård under vintern

Även om trädgården och odlingarna till stor del vilar under vintern, finns det ändå mycket du kan göra för att förbereda inför nästa säsong. Det handlar både om att skydda det som redan finns och att planera för framtiden.

Förberedelser i trädgården

Börja med att rensa bort vissna växtdelar, skörderester och ogräs från rabatter och odlingsbäddar. Detta minskar risken för att skadedjur och sjukdomar övervintrar och sprids till nästa års grödor. Känsliga växter, som unga träd och buskar, kan behöva skyddas mot kyla och frost. Använd granris, löv, fiberduk eller säckväv för att täcka dem, som Odla.nu tipsar om. Samla ihop fallfrukt och rensa bort den – detta förhindrar spridning av sjukdomar.

Jordförbättring och planering

Passa på att förbättra jorden under hösten och vintern. Sprid ut kompost, stallgödsel eller annat organiskt material på odlingsbäddarna. Detta tillför näring och förbättrar jordens struktur, vilket ger en bättre start för växterna nästa vår. Nu är också en bra tid att planera inför nästa års odlingar. En genomtänkt växtföljd (att variera vilka grödor som odlas på samma plats år efter år) är viktig för att undvika jordtrötthet och minska risken för skadedjur och sjukdomar.

Vintersådd för tidig skörd

Visste du att vissa grönsaker kan sås redan under vintern för att ge en extra tidig skörd nästa år? Detta kallas vintersådd och är ett utmärkt sätt att utnyttja den kalla årstiden till din fördel. Bladgrönsaker som spenat, vintersallat, rucola, sallat, pak choi och grönkål är särskilt lämpliga för vintersådd, som Sara Bäckmo beskriver. Du kan så direkt i kalljord, i växthus eller i pallkragar. Fördelen med vintersådd är att fröna gror tidigt på våren, ofta innan jorden ens hunnit tina upp ordentligt, vilket ger dig ett försprång och möjlighet att skörda grönsaker tidigare än vanligt.

Skydd mot oönskade gäster

Under vintern söker sig många djur, som gnagare och rådjur, till gårdar i jakt på mat och skydd. Det är därför viktigt att vidta åtgärder för att skydda dina tillgångar. Förvara foder, utsäde och annat ätbart material oåtkomligt för skadedjur. Använd täta behållare och se till att förråd och uthus är ordentligt stängda. Unga träd, särskilt fruktträd, kan behöva skyddas mot gnagare som kan skada barken. Sätt upp gnagskydd runt stammarna, som EkoNatur föreslår.

Långsiktiga förberedelser: Vindskydd, häckar och ved

Utöver de omedelbara förberedelserna inför vintern finns det också mer långsiktiga åtgärder som kan vara värdefulla investeringar för gården. Det handlar om att skapa en mer hållbar och motståndskraftig miljö.

Vindskyddets många fördelar

Ett välplanerat vindskydd kan göra stor skillnad på gården. Det minskar vindens påverkan på byggnader, djur och odlingar, vilket kan spara energi och minska stress. Vindskydd kan också bidra till att skapa ett bättre mikroklimat och gynna den biologiska mångfalden. Dessutom kan vindskydd ge värdefulla biprodukter som frukt, bär, ved och material till kompost, som Walden Labs beskriver.

Häckar – mer än bara stängsel

Häckar är ett utmärkt alternativ till traditionella stängsel. De fungerar som vindskydd, ger skydd och föda åt vilda djur och bidrar till en vackrare gårdsmiljö. Plantera gärna inhemska träd och buskar som hagtorn, slån, nypon och hassel, som inte bara är vackra utan också gynnar den lokala faunan.

Egen vedförsörjning – en trygghet

Att ha tillgång till egen ved är en stor trygghet, särskilt under kalla vintrar. Genom att plantera energiskog med snabbväxande trädslag som pil och al kan du skapa en hållbar källa till ved, vilket Walden Labs rekommenderar. Genom att skörda träden i omgångar, till exempel vart femte år, får du en kontinuerlig tillgång till ved utan att behöva kalhugga stora områden.

Vintern – en tid för reflektion

Även om vintern på gården innebär utmaningar, är det också en tid för återhämtning, reflektion och planering. När snön ligger vit och kylan biter får du möjlighet att ladda batterierna, utvärdera det gångna året och lägga upp strategier för en ny, framgångsrik säsong. Genom att vara väl förberedd kan du möta vintern med lugn och trygghet, och se fram emot vårens ankomst.

Traditionella metoder för konservering av gårdens skörd

När hösten kommer med sin rika skörd av frukt, bär, grönsaker och örter, blir frågan om förvaring central. Förr i tiden var detta en kritisk period för att förbereda inför vinterns knappa resurser. Även om vi idag har tillgång till moderna bekvämligheter som kyl och frys, finns det många goda skäl att återupptäcka de gamla beprövade konserveringsmetoderna. De minskar inte bara matsvinnet utan ger oss också en djupare förståelse för naturens kretslopp. Genom att konservera kan vi skapa ett unikt och hållbart skafferi, fyllt med smaker från den egna gården.

Gårdens skafferi: Konservering förr och nu

Ett skafferi av traditionella metoder

I århundraden har människor utvecklat metoder för att bevara mat. De visste att sommarens överflöd behövde sparas för att klara de magra vintermånaderna. De mest centrala metoderna är torkning, saltning, fermentering, inläggning och konservering i burk. Dessa metoder, som bygger på att skapa en ogynnsam miljö för mikroorganismer som orsakar förruttnelse, är lika relevanta idag.

Torkning – naturens eget skafferi

Torkning är en av de äldsta och enklaste konserveringsmetoderna. Genom att avlägsna vattnet från livsmedel hindras tillväxten av bakterier och mögel. Traditionellt har solen och vinden använts, men idag kan man använda en modern torkugn eller varmluftsugn.

Örter kan bredas ut på en bricka och lufttorkas på en torr, mörk och välventilerad plats. Svamp och frukt, som äpplen och plommon, kan skivas tunt och torkas på liknande sätt. Torkade livsmedel är lätta, tar liten plats och har mycket lång hållbarhet.

Saltning – mer än bara en smaksättare

Salt har använts i århundraden för att konservera kött, fisk och grönsaker. Saltet drar ut vätska ur livsmedlet genom osmos, vilket hämmar bakterietillväxt. Rimning är en form av saltning där kött gnids in med en blandning av salt, socker och kryddor, vilket ger både längre hållbarhet och en rikare smak. Detta är en metod som traditionellt använts i många kulturer för att klara perioder utan tillgång till färska råvaror.

Fermentering – levande matkultur

Fermentering, eller mjölksyrning, är en process där nyttobakterier omvandlar sockerarter i maten till mjölksyra. Detta skapar en sur miljö som hindrar tillväxten av skadliga mikroorganismer, samtidigt som det berikar maten med nyttiga bakterier, så kallad probiotika.

Mjölksyrning steg för steg

För att mjölksyra grönsaker, som vitkål, morötter eller bönor, är det viktigt att använda jodfritt salt. Jod kan nämligen hämma mjölksyrabakteriernas aktivitet. En bra tumregel är cirka 15 gram salt per kilo grönsaker och 15 gram per liter vatten till laken. Använd rena glasburkar med tätslutande lock och gummiring.

Packa grönsakerna tätt i burkarna. Häll över saltlaken så att den nästan täcker. Förvara burkarna mörkt i rumstemperatur i cirka 10 dagar. Därefter bör de stå svalt, till exempel i en källare eller ett kylskåp, för att mogna och utveckla sin fulla smak. Som beskrivs i Odlingsakademien, kan du variera grönsaker och kryddor efter tycke och smak – vitlök, lök, dill, svartvinbärsblad och pepparrot är bara några exempel.

Inläggning – sötsurt och smakrikt

Inläggning är en beprövad metod där grönsaker, frukt eller svamp konserveras i en lag av ättika, socker och kryddor. Ättikan skapar en sur miljö som hindrar bakterietillväxt, medan sockret balanserar syran och ger en angenäm smak. Inlagd gurka, rödlök, pumpa och svamp är klassiska exempel på inläggningar som förgyller måltiden.

Plommonkonservering

Plommon kan konserveras på flera sätt. Att göra marmelad eller inkokta plommon är vanliga metoder. Smaka och Se beskriver hur inkokta plommon, där frukten kokas i sockerlag med kryddor som kanel, blir en delikat efterrätt som håller länge.

Syrning och ättiksinläggning av gurka

För den som har en riklig gurkskörd är inläggning ett utmärkt sätt att ta tillvara på överskottet. Det finns två huvudsakliga metoder: syrning och inläggning i ättika. Syrning, eller fermentering, skapar en syrlig miljö som konserverar gurkan. Inläggning i ättika, å andra sidan, använder ättikans konserverande egenskaper, ofta i kombination med kryddor som senapsfrö och dillkronor. SVT Nyheter ger konkreta exempel på hur man kan gå tillväga.

Konservering i burk – en modern klassiker

Konservering i glasburkar, som blev populärt under 1800- och 1900-talen, revolutionerade möjligheterna att bevara mat. Metoden innebär att livsmedel hettas upp i noggrant rengjorda glasburkar. När burkarna svalnar bildas ett vakuum som förseglar dem och skapar en steril miljö. Detta förhindrar tillväxt av mikroorganismer och bevarar matens smak, färg och näringsvärde. Noggrannhet är A och O, men belöningen är ett hållbart skafferi fyllt av sommarens och höstens smaker.

Det är viktigt att komma ihåg att även om konserverad, torkad och fryst mat kan vara ett bra komplement, så är det alltid bäst att äta en varierad kost med mycket färska råvaror när det är möjligt.

Lagring av rotfrukter – jordkällare och stuka

För att lagra rotfrukter som potatis, morötter, rödbetor och kålrot är en jordkällare eller stuka idealiska lösningar. Dessa traditionella metoder skapar en sval, mörk och fuktig miljö som bevarar rotfrukternas fräschör och näringsinnehåll under lång tid.

Bygg en stuka – steg för steg

En stuka är en enkel men effektiv konstruktion. Impecta Fröhandel beskriver hur man gör: Välj en väldränerad och vindskyddad plats. Gräv en grund grop. Täck botten med ett lager halm. Stapla rotfrukterna, som ska vara oskadade och torra, i en åsform ovanpå halmen. Täck hela högen med ett tjockt lager halm och sedan med jord. Lämna en liten öppning i toppen för ventilation. Stukan skyddar rotfrukterna från frost och stora temperaturskillnader.

Vallfoder – konservering för djurens välmående

För den som har djur är konservering av vallfoder – gräs och klöver – lika viktigt som att fylla det egna skafferiet. Här är de vanligaste metoderna hö, ensilage och hösilage, alla med sina för- och nackdelar beroende på djurslag och gårdens förutsättningar. Forskning vid SLU undersöker kontinuerligt hur dessa metoder kan optimeras.

Framtidens skafferi – tradition möter innovation

De traditionella konserveringsmetoderna är högst relevanta även i vår moderna tid. Genom att ta tillvara på gårdens skörd kan vi minska matsvinnet, spara pengar och skapa ett hållbart och variationsrikt skafferi. Dessutom ger det en tillfredsställande känsla av att vara självförsörjande och leva i samklang med naturen. Traditionella metoder kan med fördel kombineras med modern teknik, till exempel genom att använda en vakuumförpackare för torkade livsmedel eller en digital termometer för att säkerställa rätt temperatur vid mjölksyrning. Böcker som ”Det nordiska skafferiet” ger inspiration och praktiska råd.

Det bästa sättet att komma igång är att börja i liten skala. Prova att torka några örter, lägg in en burk gurka eller gör en sats med plommonsylt. Det viktigaste är att våga experimentera och lära sig under resans gång. Att öppna en burk med hemodlade, konserverade läckerheter mitt i vintern är en obeskrivlig känsla – en smak av sommar och en påminnelse om naturens generositet.